Ja, hur kan det regna så mycket på en enda dag, en enda förmiddag till och med? Måste det inte bli slut på vattnet i molnen någon gång?
Vi kom iväg från stugan sent, den långa kvällen innan, utdragen frukost, allt material som ska läsas. Tanken var att vi skulle till Skidtjärn och springa ett träningspass på Naturpasskartan där. Först missade vi avtagsvägen och hamnade nästan i Bollnäs, sedan hittade vi dit till slut, men regnet bara öste ner. Bestämde oss att vänta ut det värsta i bilen. Sedan började åskan, och slutade aldrig. En gång var vi ur bilen för att springa iväg, regn eller inte, men så åskade det igen, och vi satte oss in igen. Efter mer än en timmes väntetid bestämde vi oss att ge upp och åka till Mohed.
Väl där hade infartsvägen till parkeringen förvandlas till ett gyttjebad. Vi tog oss igenom med nöd och näppe, men bilen är full med gyttja ända upp till backspeglarna nu. Sprang mot O-Ringen-Torget för att äta lunch, där var stackars funktionärer i full fart med att gräva diken så att vattnet som stod som sjöar skulle rinna av. Team Sportia sålde paraplyer i tältet, det blir nog deras stora försäljningshit under veckan.
Egentligen hade vi velat äta kolbullar, men just där fanns det inga sittplatser under tag, så vi gick in i ett av de andra mattälten och åt lunchbuffén. Det var så lagom mysigt där inne, blött överallt även inne i tältet, men maten var faktiskt ganska bra, kaffet var varmt, och när vi tittade ut så hade regnet faktiskt lättnat. Så vi gick ut, gick först en sväng till de mycket trevliga orienteringsskyttarna som höll på att montera sitt prova-på, anmälde två vikingar till till tävlingen på tisdag, och bestämde oss sedan, nu när regnet hade faktiskt slutat helt, att springa några kontroller på Mokorset-kartan. Vi turades om att leda, jag tog de lite svårare, Tim de lite enklare, och vi fick ihop 10 kontroller innan Tim började få ont i de nya skorna. Ganska blötta var också ändå, även om det inte regnade något mer så var ju gräset och alla grenar fullt med vatten.
Vi åkte tillbaka till stugan i Säter, duschade, bytte om, och skulle precis iväg till invigningsfesten i Söderhamn när våra hyresvärdar knackade på och bjöd in oss till hembakat blåbärspaj – vad himla trevligt, och pajen var jättegod! Lite försenade kom vi så till Söderhamn, flaggparaden missade vi, invigningstalen missade vi (fast vi hörde det mesta på Radio O-Ringen på vägen dit, och jag undrar ju om det inte finns någon i hela Orienteringssverige som pratar ett lite bättre engelska. Är inte förbundsordföranden Tom Hollowell amerikan? Söderhamns kommunalråd försökte i alla fall på både svenska och engelska, men annars fick de utländska gäster nog inte så mycket ut av invigningen.
Det hölls en tyst minut för offren i Norge (och det ska jag inte gå in på mera, för annars blir jag så arg att jag spricker), sedan spelade Östen med Resten (kanonbra live, faktiskt!), vi försåg oss i en paus med glass, och sedan var det dags för huvudnumret, den så-kallade AXA-stafetten, där distriktslag från Sverige och Norge, samt lite utländska lag (framför allt spanska) tävlade i en sprintstafett med fyra sträckor, en var med D14, D16, H14 och H16. Vi hittade två bra ställen i en liten park att heja på och sprang emellan dem allt eftersom tävlingen pågick. Det började inte så bra för Värmland, men sedan jobbade de sig allt högre upp och kom till slut på en kanonbra nionde plats. Bra jobbat, Emil, Linnea, Filip och Sanna!
Vi träffade de andra vikingar och gick till huset som familjen Moen hyr under veckan, bekvämt nog alldeles nära centrum i Söderhamn. Barnen var till någon sjö i närheten och fiskade, vi vuxna satt på altanen, fikade, och pratade skit om andra orienteringsklubbar (bara snällt…).
Ja, det var Dag 0. Började lite annorlunda än vi hade tänkt oss på grund av regnet, men till slut blev det ju ännu en jättetrevlig dag. I morgon börjar det på riktigt, och vi har tidiga starttider, så det blir väckning kl 5:30! 6:30 härifrån, 7:00 med bussen från Mohed. Det är ju faktiskt inte semester här, det ska orienteras! Lite pirrigt är det för både Tim och mig. För Tim kommer det nog att gå hur bra som helst, men jag har ju bommat kapitalt på sistone.
Och när vi kommer tillbaka till IO-Ringen-Staden måste jag träna på skytta så att jag vet i alla fall åt vilket håll man håller bössan. Att jag kommer att skämma ut mig totalt kan man väl förvänta sig (och det gör mig inget), men jag vill ju i alla fall inte skada någon annan, och inte mig själv heller.
Läggdags. Vi syns i Glössbo i morgon!