Det har inte varit så väldigt mycket orientering sedan O-Ringen (dock den väldigt trevliga medeldistanstävlingen i Lesjöfors förra helgen, samt givetvis en hel del klubbträning), men igår var det dags för Värmlandsserien. Värmlandsserien är en lagtävling som arrangeras en gång om året i slutet på augusti, och där värmlandsklubbarna är indelade i tre serier A, B och C. Beroende på resultat kan man sen bli nerflyttad eller uppflyttad inför nästa år. Ifjol hade IK Vikings OK åkt ur B, så vi ville ju absolut försöka att ta oss upp igen. Men, bara två klubbar ur C-serien hade anmält sig alls (men Kristinehamnare, ni är ju en stor klubb, var var ni någonstans?), så att man beslöt att flytta de två klubbar, SK Örnen från Molkom och oss, upp till B ändå och bara genomföra A- och B-serien.

Tävlingen går sedan till så att det finns 9 olika klasser i varje serie, med vissa restriktioner vilka åldrar och kön som får springa vilka banor. På de enklaste banorna (grön och vit svårighet) får alla som kommer runt en poäng, oavsett tid, på alla andra får segraren 15 poäng, och sedan ner till 15:e plats som får 1 poäng, och alla andra i den klassen får inga banpoäng. Sedan finns det också uppslutningspoäng som beräknas på hur många deltagare i förhållande till klubbens storlek som ställer upp för en klubb, samt en startpoäng för alla. Om jag nu har förstått det hela rätt 🙂 Detta innebär också att det finns ett visst taktiskt element i klassvalet – ska jag välja en av de enklaste klasserna och vara garanterad en banpoäng, eller ska jag ta en svårare klass och kanske bli utan? Några av de svåra klasserna hade dock inte ens 15 löpare, så att alla som kom runt där fick poäng ändå.

Jag tycker att det är mycket roligt att för en gångs skull tävla för klubben, laget, och inte för sig själv, och så tyckte tydligen många andra vikingar också, för vi var 42 stycken, rekord i modern tid. Men så tycker tydligen inte alla klubbar, för det var ganska dålig uppslutning på sina håll. (Hallå OK Tyr, ni kommer aldrig att vinna denna tävling om ni inte ens fixar 100 uppslutningspoäng av de 300 möjliga!)

När vi hade slagit oss ner på arenan, ett gärde nedanför Säffle OKs klubbstuga, kunde vi beskåda Kils OKs maffiga intåg. De tågade in på arenan i en lång rad, med flaggbärare i spetsen och levande fiolmusik. Häftigt! Och gärna mer sådant!

Hur tävlingen sedan gick? Över förväntan, får jag väl säga. Hela familjen hade ju sprungit var sin sträcka i KDABs lag i VasaStafetten från Sälen till Mora dagen innan (och några fler vikingar hade sprungit för Hagfors SFs lag), så vi kände oss ganska stumma, men på något sätt orkade vi väl ändå, jag kom på 11:e plats av 34 startande på bana B3, bäste viking i den klassen, och enda vikingen som tog poäng där. Bara två små bommar som inte kostade så mycket tid, och hyfsat löpning i alla fall på stigar, när det sedan blir gallringsskog går jag fortfarande nästan i stå. Tanja gjorde också ett jättebra lopp, hon sprang B3B, röd, svårare än vad hon brukar göra, och fixade det bra, kom 14:e av 27, bästa viking i klassen även hon, och även hon den enda vikingen som tog poäng i klassen.

Tim kom på en bra 7:e plats av 14 startande, hans klass var tillåten för upp till 12 år, så han hade några som var 2 år äldre med, och hann hjälpa en klubbkompis på vägen och springa med henne. Bra jobbat! Jan kände sig stum efter urladdningen på första sträckan dagen innan och gick mest runt, men kom i alla fall på en 25:e plats av 34 startande.

Det ska också nämnas att på Bana B6 (vit, alla nybörjare alla åldrar bägge kön) så togs de tre första tre platserna av vikingar; Benoit vann till och med klassen med över 6 minuters marginal!

Ett tag ledde till och med IK Vikings OK B-serien, men när de längre banorna började komma i mål gick Skattkärr och Degerfors om oss. Vi låg ändå till slut bara 27 poäng efter Degerfors som tog den andra uppflyttningsplatsen till A, det hade vi nog aldrig räknat med! Det blev i slutändan Skattkärr och Degerfors som blir uppflyttad till A och Lusten och Tyr som blir nerflyttad till B OM det nu finns en Värmlandsserie nästa år. Den dåliga uppslutningen i vissa klubbar (dock inte IK Vikings OK, och inte Kils OK heller!) gör att man funderar på att lägga ner, eller göra om. Jag hoppas i alla fall att det kommer att bli någon form av lagtävling, för det är riktigt, riktigt roligt att springa för klubben istället för sig själv.

Nu är det snart DM-dags, Natt-DM i Kristinehamn på fredag och Lång-DM i Arvika på söndag. Och innan två klubbträningar i Hagfors och en i Lesjöfors. Det är bara några veckor kvar på säsongen, nu ska det orienteras för fullt!