Idag gick sista skidskyttetävlingen på TV (tack Carl Johan och Björn för alla de åren!), jag har sommarvallat skidorna, och kört första passet på cykel (backen från Skålviken upp mot Åsmyren är inte att leka med, det märker man inte när man kör bil, konstigt nog). Så visst har sommarsäsongen börjat nu. Och den kommer att ha idel orienteringshöjdpunkter för oss, i alla fall enligt planeringen. Så här ser det ut:

• Första resan, som redan har avverkats när jag skriver det här, gick till Åhus i Skåne för ett träningsläger och Pan-Våren-tävlingarna. Den skriver jag om separat.
• Barnen och jag ska springa Tibrotrippeln igen! Jag gillade terrängen däromkring skarpt när vi sprang där för två år sedan, och så gillade vi Karlsborg där vi bodde. Det kommer vi även att göra i år, fast på ett annat hotell – Kanalhotellet var fullt bokat av danskar som de sa – orienterare får man förmoda.
• Till påsk blir det den första långresan, hela familjen åker på JK (Jan Kjällström Festival of Orienteering) som i år går i Wales. Vi kommer att bo i Newport och springa på orter med så häftiga namn som Merthyr Tydfil och Pwll Du (och vi tränar redan på walisiskt uttal).
• Bara några dagar efter vi har kommit hem från Wales blir det en vända till Degerfors/Karlskoga för den värmländska tävlingspremiären med traditionsenlig ungdomsledarkonferens och Boda Borg-besök.
• I slutet på maj åker hela familjen till Mora för tävlingshelgen i Läde. Som vid För-EM 2011 kommer vi att bo på Moraparkens hotell, trevligt ställe direkt vid Österdalälven med ypperliga idrottsmöjligheter.
• I början på juli testar vi något nytt, ett land som vi hittills inte har orienterat i. Tanja, Jan och jag kommer att åka till Österrike, närmare bestämt till Steinach i Tyrol, för TyrOL Orienteering Festival. Det blir tävlingar på förmiddagen, lite turism och mycket österrikiska bakelser på eftermiddagen, och ännu mera österrikisk mat (som jag gillar mycket) och österrikisk öl på kvällen varje dag. Direkt därefter går ju VM i norra Italien, och det var jag ju också lite sugen på, men tyvärr, det blir inte av.
• Sedan är vi hemma några veckor innan vi ger oss av allihopa till O-Ringen i Skåne. Fast vi kommer att bo i Blekinge, i Sölvesborg, där vi har hyrt en stuga nästan direkt vid havet. Således lite längre bort från O-Ringenstaden än de senaste två åren, men det får nog gå. Blir kanske lite mer semester på det viset.
• Sedan är vi hemma några dagar innan barnen och jag åker till Färöarna för att tävla i de nordatlantiska mästerskapen. Dit har jag velat åka länge, mycket roligt att det nu blir av.
• Och så blir det säkert ett och annat till. Vi sneglar lite på 3+3 i Sälen, på Tre Skåningar och en Dansk, på London City Race igen, och så blir det antagligen den vanliga resan till Daladubbeln också. Plus alla trevliga tävlingar på hemmaplan!

Precis som 2012 kom mitt bloggande av sig mitt under brinnande O-Ringen (jag skyller på utmattning). Och precis som då låter jag andra hälften av 2013 passera med en snabbgenomgång av lite höjdpunkter.

• Bland det roligaste vi har gjort i orienteringsväg var när barnen och jag for till London för att springa en Ultrasprint (med labyrinth mitt på banan!) i Victoria Park samt London City Race. Cityracet var häftigt, det började med att man fick åka tunnelbana (Dockland Light Railways närmare bestämt) från målet till starten, nummerlappen var biljetten; sedan starten mitt bland bankhöghusen i Canary Wharf, efter ett tag kom man ut i ett medelklassbostadsområde, sedan genom ett större grönområde, en bra bit längs Themsefloden (med en kontroll på stranden vid tidsvattengränsen), några bostadsområden till, och till slut genom en liten park med bra utsikt över Maritime Greenwich, observatoriet samt Cutty Sark.  
• U10Mila var även den en häftig upplevelse, även om det dröjde flera veckor innan vi visste vilken placering kombinationslaget Kil/Lusten/Viking hade fått…
• Tim gjorde succé på DM-helgerna. DM-guld i Medel och Natt, silver i Lång, brons i stafett. Endast i sprint blev det ingen medalj (”du borde ha sagt till mig att det var DM det med, då hade jag ansträngt mig mera”). Även Jan tog guld på natten, silver på medel, och sprang i Vikings första H21-lag på många år på stafetten.
• Inte direkt orientering, men med idel orienterare i vårt lag deltog vi i den första upplagan av Frykstafetten – Tanja sprang första löpsträckan, sedan paddlade Jan och Benoit över Fryken, Elsa cyklade, sedan simmade jag över Frykens södra vik, en simsträcka på 650m, och lite av en nära-döden-upplevelse, och Tim avslutade med löpning uppför slalombacken.
• Benoit, Jan och jag har byggt en radiokontroll, baserad på en Raspberry Pi kopplas den till en SI-Master och skickar sedan textmeddelanden via mobilnätet till en mottagarenhet som visar resultaten på en skärm kopplad till den. Kul hårdvarupyssel, lite programmering, mycket tester, och så kom den till slut till användning på Klarälvskavlen.
• Vi var otroligt många vikingar på Värmlandsserien, jag kommer inte ihåg exakt, men kan det ha varit 50 stycken? Helt fantastiskt, och så höll vi oss också i ”elitserien”.
• Kändiskänning: Ni kommer kanske ihåg att jag hängde i typ 200m på Peter Öberg på Lesjöforsmixen 2012. I år blev det ännu ett snäpp häftigare när HAN dök upp på Lesjöforsmixen – Thierry Gueorgiou sprang H21, och det gjorde såklart att vi var många gubbar som egentligen inte hade någonting att göra i den klassen, men sprang den ändå. Jag såg Thierry passera i skogen, fick en förkylning av fartvinden, men nådde med nöd och näppe mitt mål – att på minst en sträcka ha mindre än det tredubbla av hans sträcktid. Och jag fixade det, på spurtsträckan… I damklassen var Annika Billstam med, och Öbergerna var där även i år (och det var de sedan även på vår alldeles egen tävling Klarälvskavlen). Sedan på Älgdrevet några veckor senare, stämplade jag samtidigt med en viss Olav Lundanes ute i skogen. Jag blev impad. Han, får man förmoda, blev det inte.