Jag hade sett en annons i Skogssport om träningspaket i Åhus. Mycket spännande såg det ut, och O-Ringen-relevant var det. Det skulle vara sportlov. Det fanns ändå knappt någon snö att åka skidor på. Så mitt under sportlovsveckan bytte vi idrott och satte igång med orienteringssäsongen.

Efter att Tim tidigare hade åkt Kortvasan (i blötsnö och regn), så blev det på sportlovstisdagen en tur till Mora till, den här gången med Jan som åkte Halvvasan. Mycket bättre väder, bra tid, och direkt efteråt åkte vi hem, slängde in en massa tvätt i tvättmaskinen och började packa orienteringsryggsäckarna. Mycket tidigt på onsdag morgon åkte vi så tillsammans med Benoit och Jelena mot Skåne. Jag hade tryckt upp tröjar med ”Nu är det färdigmesat!” på, ifall att någon skulle försöka dra sig ur det digra träningsprogrammet. (Jag går fortfarande på kryckor, och är således bara tränare, då är det lätt att planera många pass :-)).

Eftersom Tim hade åkt till farfar i Tyskland fick jag göra en liten avstickare till Kastrup och hämta upp honom där. Men direkt efter ankomsten på Hotell Åhusstrand där vi hade hyrt en stuga drog vi iväg igen, mot Äspet söder om Åhus där det blev ett nattstafettpass. Nu kommer vi ju antagligen aldrig att ha ett tiomilalag, men tränat för det har vi alla fall.

Nästa morgonen efter frukosten gjorde vi först en kortare matsmältningspromenad på den långa sjöbryggan i Åhus och längs stranden innan vi åkte till Degeberga för backintervaller. Mycket intressant terräng, ganska litet området, mest gräs, mycket kuperat. Jag hade satt mig på den högsta kullen tillsammans med vår Golden Retriever Kaspar, och kunde följa de andra som om vi hade GPS-tracking.

Lite våtklut i bilen, och så in till Degebergas centrum för att söka upp Ekströms café. Ytterligare ett delmål med den här resan var ju att undersöka olika matställen inför O-Ringen. Och visst var det bra här, mycket goda smörgåsar framför allt.

Tillbaka på småvägar till Åhus, kort vila i stugan, lite geocaching, och så iväg igen på nästa pass, den här gången till Kronoskogen omedelbart söder om Åhus. Här väntade oss en mycket rolig kontrollplockningsövning, hela 78 kontroller med ganska kort avstånd dem emellan (inte mer än 150m i snitt), syftet var att behålla fokus och att planera utgången från kontrollen redan vid ingången, det hela i fin tallskog med mycket kupering, mycket brunbild. Ingen av oss hann med alla kontroller, men vi sprang ändå tills det hade blivit för mörkt för att läsa kartan.

Egentligen var tanken att vi skulle åka till stugan, äta middag, smälta maten, och sedan bege oss ut på en nattövning, men vi insåg snabbt att det inte skulle bli något träningspass om vi hade gett paltkoman en chans. Och eftersom det ju var färdigmesat så drog i alla fall vi pojkar ut igen för att springa en nattbana i en strandskogsliknande terräng som angränsade till området där vi skulle springa Pan-Vårens natttävling kvällen efter.

Eftersom det var tävling på fredagskvällen tog vi det lite lugnare på fredagen och sprang bara ett träningspass, en mycket intressant multi-teknik-bana på Ryssbergets sydvästra sluttning, alltså omedelbart angränsande till två O-Ringen-etapper. Många stenmurar blev det, och visst underlättar de orienteringen, men inte alls löpningen (och det än mindre när man bara haltar runt på kryckor).

Efter genomförd övning frågade vi Foursquare om det fanns något bra matställe i närheten, och visst hittade vi något lovande – en femtiotals-diner bara några kilometer därifrån i Bromölla. Så dit drog vi, åt, och fortsatte tillbaka mot Åhus.

På vägen dit passerade vi Rinkaby, jag såg en skylt längs vägen, orsakade nästan en trafikolycka med min hårda inbromsning, men det här bör ju undersökas – ”Minas chokladstudio”. Det visade sig vara ett mycket trevligt café i en gammal timmerstuga där allt var chokladbaserad, till och med kaffet och teet var smaksatt med choklad, och det var inte vilken choklad som helst. Men vi drack ju varm choklad ändå, som det fanns inte mindre än tio att välja av. Och så ytterst goda chokladfyllda semlor. Och chokladpraliner. Och och och. Det skulle visa sig senare att de kommer att erbjuda ”chokladfrukost” under O-Ringen-lördagarna, självklart har vi bokat bord!

Vad bra att vi tränar så mycket så att vi har råd med så mycket choklad!

Sedan blev det lite vila och lite mat och lite geocaching innan det var dags för årets första tävling (om man inte räknar Kylklampen såklart) – Pan-Vårens natttävling. Arenan var direkt framför vårt hotell, det var ju mycket bekvämt… Jag gick runt på ÖM2 som gick mest kors och tvärs på en skogsklädd campingplats, sedan lite i sanddynerna längs havet och lyckades komma någonstans mitt i fältet. Jan var sliten efter all träning, men Tim var första ”riktiga” (efter två försök på Älgdrevet i höstas) tävling i H14 det här var gjorde mycket bra ifrån sig, hamnade mitt i fältet han med. Tanja slog till med en top 10-placering i ÖM5.

En snabb smörgås, och så sängläggning, för nästa morgon fick vi tidigt dra iväg mot Furuboda där dagens medeldistans skulle hållas. Arenan var vid kursgården där, och banor gick runt i strandskogen och dynorna på sommarstugeområdet där. Låter enkelt, men var det inte alls, då alla höjder såg precis likadana ut. Bra träning inför O-Ringen, en O-Ringen-etapp kommer att gå omedelbart söder om detta område. För Jan gick det mycket bättre, Tim och Tanja gjorde ännu ett bra lopp – och jag kom på 2:a plats av 13 deltagande i ÖM1, fast jag haltade runt på kryckor. Vet inte vad de andra höll på med, men så har jag också utvecklat en sorts ”tvåans växel” som ger mig bra fart uppför.

Tillbaka till stugan, snabb dusch, och så in i bilen för att ta oss till Rinkaby igen, vi skulle ha en halv timme kvar på chokladcaféet innan de skulle stänga för dagen, och då tvekar man ju inte! Blev mera varm choklad och mera chokladfyllda semlor.

På kvällen skulle det bli OL-supé på hotellet, men än fanns det några timmar dagsljus kvar, och eftersom det var färdigmesat så drog Jan, Benoit, Jelena och jag till Kjugekull för en kartpromenad i den mycket spännande, väldigt kontinentala, blockterrängen.

Lördagskvällen såg en OL-supé på hotellet, var kanske inte det häftigaste jag har varit med på, men vi fick i alla fall lyssna till en banläggare och en arenachef på en av årets O-Ringen-etapper.

Söndagens långdistans gick även den vid Furuboda, men alla banor rörde sig nu längre norrut, alla utom mig hade även några slingor på andra sidan älven i ett helt obebyggd område, men med annars samma vegetation och terräng. Jag lyckades med konststycket att bomma 2 minuter på min vita bana (pinsamt…), men hann också med att hjälpa två ungdomar, en äldre dam samt en yngre dam (Kommer alla till mig för att jag ser så förtroendeingivande ut? Eller kunnig? Eller för att det går så långsamt att det är lätt att fråga mig något?) Jag blev dock under 30 minuter och kom 2:a av tre. Den här dagen ville det sig inte riktigt för Tim, många bommar och ett ofokuserat lopp, medan Tanja och Jan lyckades med två hyfsat bra lopp. Tyvärr så började det regna innan alla hade kommit i mål, men vi hade ju inte gjort PreO-Prova-På-banan än som också erbjöds, och det kunde vi ju inte låta bli (ni som aldrig har provat på PreO, gör det när tillfälle erbjuds, det är ypperlig kartläsningsträning), så Tim och jag gav oss ut i terrängen och lyckades lösa 9 av 10 uppgifter rätt.

Nu återstod det bara att utrymma stugan och bege oss på den 65 mil långa hemresan. Men på vägen till Kristianstad gjorde vi en liten sväng förbi Norra Åsum i förhoppningen att kunne se fälten som ska bli O-Ringenstaden i år. Vi hittade ett som vi misstänkte kunde vara rätt, men inga skyltar eller installationer bekräftade.